Så påverkas bioenergi i budgetpropositionen för 2025

Syftet är, enligt regeringen, att stötta hushållen som fått se priserna öka och räntorna stiga under inflationen, men också att stimulera ekonomin med tanke på att landet fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur.

Av de 60 miljarderna som aviseras till reformer avsätts 1,3 miljarder till miljö- och klimatsatsningar, samtidigt som sänkt skatt på bensin och diesel beräknas kosta 3,2 miljarder i minskade skatteintäkter.

Långt kvar till målen

Budgeten innehåller flera viktiga förslag på energi- och klimatområdet, men samtidigt är det långt kvar för att uppnå energi- och klimatpolitiska mål. Sverige ska nå nettonoll utsläpp till 2045 och en förutsättning för klimatomställningen är en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion.

Regeringen har i den energipolitiska propositionen – som presenterades i våras – bedömt Sveriges elbehov till 300 TWh 2045 och även satt ett mål för ett leveranssäkert elsystem.

Gasturbiner kan bidra

I budgetpropositionen skriver regeringen att elsystemets förmåga att möta det ökade elbehovet behöver stärkas i en snabbare takt än i dag.

Här pekar man bland annat på att gasturbiner på kort sikt kan bidra med funktioner för att öka överföringsförmågan och förmåga att ansluta ny förbrukning. Även vindkraften behöver i ökad utsträckning bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem, menar regeringen.

Kraftlyftet – nytt initiativ

Till detta avsätts medel för att effektivisera och samordna miljötillståndsprocesserna liksom ökade anslag för laddinfrastruktur, energiforskning, kärnkraft, energiberedskap samt ett nytt initiativ, Kraftlyftet.

Regeringen föreslår vidare att vindkraftskommuner ska erhålla ekonomisk ersättning, att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas, liksom att man slopar förslaget om befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid. Regeringen slopar dock inte den årliga indexuppräkningen av energiskatten på el.

Regeringen lyfter även fram nya investeringsstöd som syftar till att öka elsystemets förmågor regionalt. För att främja utbyggnaden av fossilfri elproduktion på kort sikt föreslås stöd till vindkraft. För framtida elbehov och ökad leveranssäkerhet vill regeringen se ny kärnkraft och föreslår ett antal åtgärder för detta.

Samtidigt höjs fastighetsskatteuttaget på elproduktion kraftigt till omkring 1,5 miljarder kronor vid fastighetstaxeringen som sker 2025. Det innebär betydligt mer än ett fördubblat fastighetsskatteuttag jämfört med i år. Sammantaget beräknas anslagen inom utgiftsområdet Energi öka med nästan 1 miljard kronor under 2025 jämfört med 2024.

Vad innebär budgeten för bioenergin?

Bioenergin och dess förutsättningar omnämns endast övergripande i budgeten. Det finns hänvisningar till kommande utredningar (till exempel Skogsutredningen) samt utredningar vars förslag nu behandlas (till exempel Bioekonomiutredningen).

Regeringen konstaterar att ”Bioenergi utgör den enskilt största andelen av tillförd energi och används framför allt i pappers- och massaindustrin samt i fjärr- och kraftvärmen.

Bioenergin har tillsammans med energiåtervinning av avfall och spillvärme också ersatt merparten av fossila bränslen i fjärr- och kraftvärmeproduktionen. På senare år har mer energieffektiva förbränningsmotorer, en ökande användning av biodrivmedel och en allt snabbare elektrifiering lett till en minskad användning av fossila bränslen.” Man talar vidare om att ”förtydliga regler och skapa incitament för negativa utsläppstekniker, så som bio-CCS, möjliggöra ett hållbart och aktivt skogsbruk samt ta tillvara samtliga fossilfria energikällor.”

Regeringen höjer även anslagen till berörda myndigheter då det bland annat väntas ökad administration med anledning av införda och kommande EU-regelverk. Ökade anslag kan möjliggöra kortare handläggningstider och effektivitet som kan göra det lättare för företagen.

Bland annat får Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ökade anslag. Som exempel startade Skogsstyrelsen i våras en omställningsprocess med syftet att anpassa verksamheten till budgeten och minska antalet anställda med 97 personer. Dessa varsel hävs nu.

Nedan följer sju punkter kring bioenergin som föreslås i budgeten:

• Klimatnytta från skogen behöver öka

Regeringen pekar på att skogsbruket bidrar till betydande klimatnytta, dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri används som förnybara material och bioenergi och ersätter fossila alternativ, dels genom nettoupptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter.

Det är osäkert om Sverige når sina EU-åtaganden om samlat ökat nettoupptag och det är inte heller klarlagt i vilken utsträckning Sverige bidrar till internationella åtaganden om biologisk mångfald.

Till detta anför regeringen att skogens klimatnytta behöver öka, såväl för substitution som för ökat nettoupptag. Därför finns det behov av insatser för ökad tillväxt, god skogs-hälsa och en växande cirkulär bioekonomi. Det finns även behov av ytterligare samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfriheten i skogsnäringen. Detta för att öka den skogliga tillväxten och öka tillgången till hållbart producerad inhemsk biomassa.

Regeringen trycker även på att det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas och detaljregleringar av skogsbruket undvikas. Regeringen avser även bevaka EU-fördragets viktiga principer om subsidiaritet och proportionalitet, det vill säga beslut ska fattas i ”lagom” omfattning och så nära de berörda som möjligt.

• Vad gäller för biodrivmedel från 2027?

Reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent. Samtidigt sänks energiskatterna på fossila drivmedel, vilket bedöms minska möjligheterna att nå klimatmålen inom transportsektorn och minska incitamenten för övergång till fossilfria fordonstyper.

När energiskatten på el dessutom räknas upp försämras många kunders kalkyler och riskerar väga över till fördel för det fossila. Besked saknas också om de mer långsiktiga skattevillkor som ska gälla från 2027 när det nya utsläppshandelssystemet ETS2 för vägtransporter och uppvärmning införs.

Den 25 oktober tillsattes den så kallade Styrmedelsutredningen. Den ska bland annat analysera vilka styrmedel – såsom reduktionsplikt – som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt och för att nå det långsiktiga nationella klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet. Utredningen ska vara klar i maj 2026.

• Inget specifikt om bioenergi inom energiforskning

Energiforskningen stärks från dagens 1,45 till 1,6 miljarder kronor 2027. Inget aviseras om specifikt nya satsningar på bioenergi. Dock hänvisas till fortsatta satsningar i kommande proposition om energiforskning, där bioenergin idag är näst största forskningsområde som 2023 erhöll 15 procent av anslagen från Energimyndigheten. Energiforskningspropositionen väntas komma inom kort.

• Blir Kraftlyftet ett lyft även för biokraften?

Regeringen lyfter fram energisystemets behov av robusthet och lanserar satsningen Kraftlyftet. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, energieffektivisering, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder.

Regeringen avsätter 100 miljoner kronor 2025. För 2026 beräknas 200 miljoner kronor och 400 miljoner kronor 2027, därefter samma belopp årligen fram till 2035.

Detaljerna kring Kraftlyftet och hur kraftvärmens förutsättningar ska stärkas framgår inte av budgeten. Ett viktigt nästa steg är att genomföra förslagen från Energimyndighetens om en fjärr- och kraftvärmestrategi, då kraftvärmen spelar en nyckelroll för energisystemet som helhet. Mer detaljer väntas komma i regleringsbrev till berörda myndigheter i december.

• Ingen nedsättning av elskatt för bio-CCS

Regeringen väljer också att inte gå vidare med den tidigare aviserade energiskattenedsättningen på el för CCS-anläggningar (koldioxidinfångning och lagring).

Det är negativt för de aktörer som nu förbereder anbud i den auktion för bio-CCS-stöd som pågår till i november. Det innebär bland annat att storskaliga CCS-anläggningar får årligt kraftigt ökade energiskattekostnader.

• Stöd till biogasproduktion förstärks

Budgeten innehåller en betydande förstärkning av stödet för biogasproduktion. I budgeten för 2025 avsätts 100 miljoner kronor, med ytterligare 150 miljoner år 2026 och 400 miljoner år 2027. Satsningen syftar till att främja produktionen av biogas i Sverige.

Förutsättningar för ökad produktion finns då EU-kommissionen nu åter godkänt den svenska skattebefrielsen för biogas. Nu väntas besked från regeringen kring när skattebefrielsen återinförs.

• Sänkt ram för bemyndigande bromsar Klimatklivet trots tillskott

Klimatklivet får ett tillskott på 500 miljoner kronor 2025, 500 miljoner kronor 2027, 200 miljoner 2029 och 100 miljoner 2030, jämfört med tidigare beslutade nivåer. Enligt regeringen möjliggörs satsningar på mer långsiktiga projekt och att stödet kan bidra med klimatåtgärder för Sveriges åtagande inom EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR-förordningen).

Naturvårdsverket har dock dragit i nödbromsen för satsningen. Orsaken är att regeringen också har sänkt långtidsbudgeten för Klimatklivet – den så kallade bemyndiganderamen – som sätter nivån på hur mycket myndigheten får lägga på Klimatklivet under perioden fram till 2030.

Tidigare låg bemyndiganderamen på 6,5 miljarder kronor för perioden 2025–2028, men nu har den sänkts till 4,6 miljarder för perioden 2026–2030. Bemyndigandet anger hur mycket pengar som får vara uppbundna i projekt kommande år. Naturvårdsverket gör nu bedömningen att nya bidragsbeslut riskerar att binda upp mer medel än vad bemyndigandet tillåter.

Beskedet från Naturvårdsverket innebär att nästa ansökningsperiod för Klimatklivet (den 1–8 november) samt utlysningen för publik laddinfrastruktur (den 20 januari till 7 februari nästa år) skjuts fram på obestämd tid.

Många frågor återstår

Regeringen hänvisar i budgeten till kommande förslag från utredningar, vilket innebär att många frågor återstår. Trots många energisatsningar i regeringens höstbudget är mycket oklart kring de långsiktiga förutsättningarna för kraft- och fjärrvärmen, biodrivmedel samt för elektrifieringen i industri- och transportsektorerna.

För andra budgeten i rad prioriteras dessutom bensin- och dieselskattesänkningar samtidigt som beskattningen av både elproduktion och elanvändning ökar.