Energikrisen är ett faktum och inför vintern finns farhågor både att elen kommer att stängas av för vissa användargrupper och att bristen på energiråvaror, som redan nu är stor, ska förvärras. Därför vill jag uppmana samtliga partier att genomföra en snabbutredning av energitorven, skriver Ingrid Kyllerstedt, skriver Ingrid Kyllerstedt, kommunikationsansvarig på branschföreningen Svensk torv.
Detta framförde Branschföreningen Svensk Torv redan i december 2021 – långt innan energikrisen blivit ett hot för Sverige och EU. Men fortfarande har inget hänt.
Förra statsministern Magdalena Andersson har under hela valrörelsen sagt och fortsätter upprepa: ” Vi ska vända på varenda sten” när hon får frågor om dödsskjutningarna och integrationspolitiken.
Torv som beredskapsbränsle
Samma svar borde gälla även för energipolitiken och allt som har med landets beredskap vid kriser och Sveriges förmåga att vara självförsörjande.
Nyligen har Branschföreningen Svensk Torv träffat ledningen för Energiföretagen och Svebio för en diskussion om risken att Sverige snart står helt utan den inhemska, lagringsbara, långsamt förnybara råvaran torv och vad detta innebär för fjärr- och kraftvärmen i Sverige.
Vi har vänt på varje sten och ett konkret resultat av dessa möten är att både Energiföretagen och Svebio stödjer uppmaningen att torv måste klassificeras som ett beredskapsbränsle.
15 miljarder ton torv
Redan 1984 konstaterade Birgitta Dahl i sin Prop. 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken att ”Mängden torv i Sverige, uttryckt i 50-procentig fukthalt, uppskattas till 15 miljarder ton, motsvarande 3 miljarder ton olja i värmevärde. Detta skulle kunna ersätta hela den nuvarande oljeförbrukningen i Sverige i närmare 200 år.”
Detta är något som Energimyndigheten måste ta med i arbetet med Sveriges beredskapsförmåga och uppbyggandet av ett beredskapslager.
Det är oerhört mycket bättre ur alla aspekter att Sverige bygger upp ett lager med inhemsk, icke-fossil torv än importerad, fossil olja som sker nu.
En av de mest kontrollerade näringarna
Det svenska torvbruket är en av de mest kontrollerade näringarna i Sverige där den lagkravet på en obligatorisk efterbehandling säkerställer att varje torvtäkt efter avslutad skörd efterbehandlas till ny våtmark, skog, naturmiljö med vattenspeglar eller solcellspark som stoppar växtgasutsläppen.
Torvbruket sker endast på 12 000 hektar av landets 2,3 miljoner hektar dikade torvmarker och har därmed en ytterst liten del i växthusgasutläppen från de dikade torvmarkerna. Resterande 99,5 procent av de dikade torvmarkerna växer det skog på och bedrivs jordbruk på – och denna majoritet av växthusgasutläppen har alltså inget med torvbruket att göra. Dessa utsläpp kan endast skogs- och jordbruket ansvara för – inte torvbruket.
Politiskt agerande nödvändigt
Därför behövs ett politiskt agerande – och detta snarast. Finland håller redan på att fylla sina beredskapslager med både inhemsk torv och importerad, svensk torv. Denna svenska torv borde istället hamna i Sveriges beredskapslager.
Jag upprepar vårt upprop till riksdagens partier från förra året då vi varnade för den energikris som nu blivit akut och mycket allvarlig: ”Snabbutred energitorven innan det är för sent.”