Stockholms stad kommer att införa miljözoner där endast elbilar är tillåtna. I beslutet tar man bara hänsyn till vissa av trafikens miljöeffekter, men bortser från många andra utsläpp.
Stockholms stad ska införa en strikt miljözon i centrala Stockholm. I miljözonen vill man tvinga bort i stort sett alla fordon som inte är elbilar.
Men när man räknar på miljönyttan tar man bara hänsyn till vissa av trafikens miljöeffekter, som utsläppen av kväveoxider, koldioxid och partiklar från avgasrören, men struntar i andra, särskilt de partiklar som kommer från bromsar och slitage av däck och vägbana. Och med tunga elbilar kommer de partikelutsläppen att öka i miljözonen. Det visar forskning från Umeå Universitet.
Man måste göra en fullständig analys av alla miljöfaktorer innan man utvidgar miljözonerna till hela innerstaden, som moderaten Christoffer Fjellner föreslog i DN härom dagen. Om man inför hårda miljözoner på lösa grunder kan det komma oväntade politiska bakslag. Det visar resultatet av fyllnadsvalet i Uxbridge i London från i somras.
Miljözoner i Stockholm city
Förslaget från den rödgröna majoriteten i Stockholms stadshus är att införa miljözon 3 i den del av Stockholms city, strax söder om Svebios kontor, som begränsas av Sveavägen, Kungsgatan, Birger Jarlsgatan och Hamngatan.
Dessa fyra starkt trafikerade gator ingår inte i zonen. Miljözonen består av 20 kvarter och några sidogator, som Regeringsgatan, Norrlandsgatan, Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan. Även Jakobsbergsgatan skär genom området, men den är redan gågata och har alltså ingen biltrafik. Det gäller också Biblioteksgatan.
I området finns nästan inga bostäder, utan mest kontor, butiker, restauranger och träningslokaler. Det finns också flera parkeringshus, vilket borde komplicera tillämpningen av miljözonen när den ska omfatta alla fordon som bara kör in i zonen för att parkera.
Zonen symbolpolitik
Zonen är alltså bara en liten del av centrala Stockholm, och man kan hålla med Christoffer Fjellner (M) om att det mest verkar vara symbolpolitik som styrt beslutet. Man hans eget förslag att vidga zonen till att omfatta hela innerstaden senast 2030 är minsann inte symbolpolitik.
Det är realpolitik som påverkar ett par hundra tusen invånare i Stockholm, endera som bilägare som vill kunna fortsätta använda sin bil, eller som billösa grannar som är glada att bli av med bilarna.
Fjellners argument är att han vill ”hjälpa stockholmarna att ställa om” och bli Europas första fossilfria huvudstad.
Gynnar el- och vätgasdrivna bilar
Men det handlar faktiskt inte om fossilfrihet. Det handlar om att ensidigt gynna el- och vätgasdrivna bilar och förbjuda alla bilar som drivs med en förbränningsmotor, oberoende av hur mycket eller lite de påverkar närmiljön och klimatet. Alla biobränsledrivna bilar offras tillsammans med de fossilbränsledrivna.
Definitionen av miljözon 3 infördes 1 januari 2020 efter en utredning av Transportstyrelsen. Miljözon 3 är avsedd bara för el- och vätgasdrivna fordon, som betraktas som emissionsfria.
Man ser då enbart till vad som kommer ut ur avgasröret, inte hur bil och bränsle påverkar miljön som helhet och i sin livscykel. Miljöpåverkan avgränsas alltså snävt till utsläppet från avgasröret. EU gör på samma sätt i den förordning som ska stoppa all nyförsäljning av ”bensin- och dieselbilar” senast 2035 och som antogs tidigare i år.
Bortser från många utsläpp
Både EU, Sverige och Stockholm bortser från stora delar av bilarnas miljöpåverkan. Inte nog med att man bortser från miljöeffekter av råvaruförsörjningen med mineraler till bilar och batterier, och även bortser från hur man producerar elen till elbilarna och den tänkta vätgasproduktionen.
Man bortser dessutom från den dominerande delen av partikelutsläppen…
Läs hela blogginlägget här.