Annons Annons
Annons Annons

Sverige importerar fulel när det blir kallt

Runt tionde november när det var några dagar med lite kyligare väder med ökande elvärmebehov importerade Sverige el. Det importerades till och med från Litauen och Polen. Länder som inte brukar förknippas med att god tillgång på förnybar elproduktion.

Som vanligt vid kallare och högtrycksbetonat väder blåste det lite och då finns inget överskott på förnybar elproduktion som vi kan importera till Sverige. Jo, vi kan importera från Norge som enbart har vattenkraft men det får som konsekvens att Norge minskar sina leveranser till Danmark, Tyskland och Nederländerna eftersom vi betalar bättre än vad den fossilbaserade marginalproduktionen kostar i dessa länder. Så konsekvensen av exporten till Sverige blir att de i motsvarande grad får öka fossilbaserad elproduktion och det mesta är kol.

Många gånger har jag hört att ”det är inget problem” att importera lite fossilbaserad el eftersom Sverige under andra perioder exporterat ännu större mängd förnybar el. Historiskt sett har det alltid behövts importeras fossilbaserad kraft när det varit kallt och i takt med att kärnkraften fasas ut kommer importbehovet av fossilbaserad kraft att öka. Även om nettoexporten ökar på årsbasis är verkligheten att svenska elvärmebehov driver ökad elproduktion med fossila bränslen utomlands.

Det är märkligt att det är så okontroversiellt att importera fossilbaserad el samtidigt som det är så viktigt att exempelvis effektreserven som Svenska Kraftnät handlar upp ska baseras på förnybara bränslen. Det är nästan så att man kan tro att det inte är något problem att importera fossilbaserad kraft eftersom miljökonsekvenserna inte hamnar i den svenska statistiken.

Sverige har goda möjligheter att minska och helt eliminera behovet av elimport på grund av kallt väder genom att minska elvärmebehovet med fjärrvärme och bioenergi och samtidigt se till att det sker en ökad tillväxt av förnybar, styrbar elproduktion.

Energiöverenskommelsen innehåller skrivningar som går i den riktningen men när det kommer till konkreta åtgärder, som exempelvis Energimyndighetens förslag på hur man ska öka den förnybara elproduktionen med ytterligare 18 TWh till 2030, verkar överenskommelsen inte vara särskilt viktigt när det gäller att få in mer styrbar effekt. Så länge Sverige inte ser fossil-baserad elimport som ett problem kommer utbyggnaden av förnybar el i huvudsak att ske som vindkraft och solkraft, och för att klara effektförsörjningen kanske det installeras några gasturbiner som kan eldas med bioolja. Gasturbinerna kommer inte att användas enligt NEPP eftersom det finns billigare fossilbaserad el att importera.

Med styrmedel som premierar åtgärder som reducerar el-effektbehov och utbyggnad av förnybar och styrbar elproduktion kan Sverige klara sig utan import av el vid kall väderlek.


Bengt-Göran Dalman
Telefon: 0704-859969, pcbgda@gmail.com


Denna text publicerades först i Bioenergi nr 6-2016

Vi använder oss av cookies. Läs mer