Alla ämnen
Opinion

Skogens klimatnytta på kort och lång sikt

Skogens klimatnytta på kort och lång sikt
Sofia Backéus representerar Svenska Trädbränsleföreningen och arbetar som skogsbruksexpert hos LRF Skogsägarna.

Jag läste en intressant forskningsartikel nyligen. Den är skriven av ganska många svenska och schweiziska forskare. Titeln är "On the role of forests and the forest sector for climate change mitigation in Sweden" och huvudförfattare är Hans Petersson från SLU i Umeå.

Ett fel inträffade

Du är inloggad som prenumerant på Bioenergitidningen, men nånting är fel.

På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till och mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.
Bioenergitidningen premium

Vill du läsa hela artikeln?

Endast inloggade betalande prenumeranter kan läsa allt innehåll på bioenergitidningen.se
Som prenumerant får du:
  • Magasinet Bioenergi med sex nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
  • E-tidningen Bioenergi med sex nummer per år
  • Mycket mer ...

Det är kanske ingen koiskvältare som hamnar på DNs förstasida men är intressant läsning för den som vill förstå varför forskare kommer fram till olika resultat om hur skogen gör bäst klimatnytta.

Jag anser att dagens debatt om skogens klimatnytta nästan blivit mer av en filosofisk än en naturvetenskaplig fråga. Vilka resultat man får beror av vilka antaganden och avgränsningar man gör.

I studien av Petersson med flera har forskarna analyserat skogens klimatnytta på kort och lång sikt samt olika nivåer av substitution (det vill säga när skogsprodukter ersätter fossila produkter).

Minskad avverkning på längre sikt

Studien visade att scenariot med ökade avsättningar och minskad avverkning bara var bra för klimatet på kort sikt, inte på längre sikt. Det beror bland annat på ökad avgång (det vill säga träden dör).

Högst klimatnytta gav scenariot där gödsling tillämpades och då i nivåer upp till vad som är tillåtet idag enligt Skogsvårdslagen men bara på en procent av arealen årligen.

Ackumulerat kol sedan 1920-talet

Den svenska skogen har ackumulerat kol sedan 1920-talet. Det är viktigt att den trenden inte bryts. Men det kan vara en utmaning i ett förändrat klimat. Klimatförändringarna kan leda både till högre tillväxt i våra skogar men kan även leda till ökade skador och tillväxtförluster på grund av torkstress, stormar, skador av insekter och svampar mm.

Jag tror att det kommer bli allt viktigare att vara aktiv i sin skogsskötsel för att minimera risker för olika skador. Vi kommer kanske också behöva tänka nytt när vi ska återbeskoga. Finns det andra alternativ än klassisk gran och tall?

En fråga som debatterats är hur stor substitutionseffekten är och hur den påverkar resultat i olika studier. Som väntat visar den här studien att med en låg substitutionseffekt är alternativet med ökade avsättningar mer fördelaktigt.

Det är en viktig faktor att ha med sig när man jämför resultat från olika studier. Ju effektivare vi blir att få in skogsprodukterna i den cirkulära ekonomin, desto högre substitutionseffekt får vi. Även bioenergi är en viktig substitutionseffekt och kan bli ytterligare effektivare om bio-CCS tillämpas. Här tror jag vi kommer se en spännande teknisk utveckling de närmaste åren.

Bioenergis mest lästa

Få de senaste nyheterna inom bioenergiområdet.

Prenumerera gratis på Bioenergis nyhetsbrev.
Skickar begäran
Jag godkänner att Bioenergi lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om vår integritetspolicy