Vårvärmen har väckt granbarkborrarna ur sin vintervila och nu angrips både nedblåsta och stående granar i södra delarna av landet, visar Skogsstyrelsens och skogsbrukets svärmningsövervakning. Blir det en varm och torr sommar kan det bli skador och förluster för miljonbelopp.
– För många skogsägare med granskog skulle det vara katastrof om meteorologernas långtidsprognos stämmer och vi får en lika torr och varm sommar som 2018. Då riskerar vi stå inför en ny omfattande barkborrevåg, säger Mattias Sparf, sakkunnig på granbarkborre på Skogsstyrelsen.
Tusentals borrar i fällorna
Skogsstyrelsens och skogsbrukets övervakningsfällor har nu fångat flera tusen granbarkborrar vilket visar att svärmningen är i gång i södra delarna av landet. Allra störst fångster finns i Svealand med toppnoteringen i Västerås med över 9 000 granbarkborrar i fällan. Längre norrut börjar granbarkborrarna vakna ur sin vintervila men har inte börjat svärma än.
Fakta
Granbarkborre
Ips typographus, är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen barkborrar. Den kallas ibland även för åttatandad barkborre.
Granbarkborren har en kroppslängd på 4,5 till 5,5 millimeter. Färgen är mörkbrun. På varje täckvinges bakre del finns en urgröpning som kantas av fyra så kallade ”tänder”.
Förökningen sker genom att hanen gräver sig genom barken på en gran och gör en så kallad parningskammare under barken, där parningen sker. Varje hona (1-4st per hane) gräver sedan en modergång ut från parningskammaren i träfibrernas riktning. Längs väggarna lägger hon sina ägg och efter kläckningen äter larverna egna gångar vinkelrätt ut från modergången. På detta sätt uppstår det för arten karakteristiska gnagmönstret på träet direkt under barken. Från modergången och utåt, kan det tydligt ses hur varje larvgång blir bredare ju längre ut den kommer. Detta beror på att larven växer och utvecklas till flygfärdig insekt. Varje larvgång avslutas följaktligen sedan med ett utflygshål.
Granbarkborren kan uppträda som en svår skadeinsekt på gran. Den angriper främst försvagade granar, men även obarkat timmer kan bli angripet. Obarkat virke (avverkat eller stormfällt) måste forslas bort ur granplanteringar och granskog innan det legat länge, om man vill minska spridning av granbarkborre. I synnerhet i samband med stormfällning av granskog kan massförökning ske och då finns risk för att även friska träd angrips. Timmer och massaved får nedsatt kvalitet, eftersom granbarkborren för med sig blånadssvampar som missfärgar splintveden. I den svenska skogsvårdslagen finns anvisningar om hur stor volym per hektar av vindfällda granar som får finnas, och hur länge obarkat virke får lagras i skogen.
– När granbarkborrarna svärmar är det viktigt att vara på tårna som skogsägare så att nya angrepp kan upptäckas i ett tidigt skede. Om vi avverkar de angripna granarna tidigt får vi den bästa bekämpningseffekten och kan rädda det mesta av virkesvärdet, säger Magnus Sääf, skogsförvaltare på Mellanskog.
Sedan den extremt torra sommaren 2018 har nu cirka 32 miljoner kubikmeter gran dödats av granbarkborren, till ett värde av cirka 14 miljarder kronor. Det kan jämföras med de stora bränderna sommaren 2018 som förstörde cirka 2 miljoner kubikmeter skog.
Så syns det om en gran har blivit angripen
De tidiga angreppen av granbarkborre kan vara svåra att upptäcka eftersom granen fortfarande ser frisk ut på håll. Men någon vecka eller två efter att svärmningen kommit i gång kan man på nära håll se:
- brunt borrmjöl runt trädets fot, i barkfickor och i spindelväv. Efter regn är det dock svårare att se borrmjölet eftersom det kan ha sköljts bort.
- små ingångshål i barken där granbarkborren borrat sig in.
- gröna barr på marken runt granen (kommer oftast lite senare på sommaren)
Skogsägare uppmanas att kontrollera sin skog och leta efter dessa tecken minst var fjärde vecka fram till och med augusti. Störst risk för nya angrepp är det i soliga lägen och där det varit angrepp i närheten tidigare år. Det är också viktigt att ta rätt på granar som blåst ner eller skadats av snön under vintern, eftersom granbarkborrarna annars kan massföröka sig där.