Intresset för biogas fortsätter att öka i Sverige. Ny statistik från Energimyndigheten visar att användningen av biogas gick upp med 30 procent mellan 2016 och 2017. Produktionsökningen under samma period låg på betydligt blygsammare 2,5 procent.
Industri och uppvärmning är två marknader som på allvar har fått upp ögonen för biogasen. Att intresset för biogas ökar i Sverige syns i Energimyndighetens statistik, som har tagits fram av Energigas Sverige i nära samarbete med Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Vatten. 2017 användes omkring 2,9 terawattimmar biogas i Sverige, att jämföra med cirka 2,2 terawattimmar 2016. Det innebär en ökning på över 30 procent.
Produktionen av biogas i Sverige ökade endast med 2,5 procent under 2017, till strax över två terawattimmar. Att biogasanvändningen ändå går kraftigt uppåt beror på ökad import från Danmark under året. Omkring en tredjedel av importen går till fordonsgas, medan två tredjedelar huvudsakligen ersätter naturgasanvändning i industri och uppvärmning.
Åtgärder som undanröjer hinder krävs
Vid svenska biogasanläggningar producerades under 2017 även 2,7 miljoner ton näringsrik rötrest, där 83 procent (2,2 miljoner ton) användes som miljövänligt gödningsmedel i svenskt jordbruk. Det ersatte därmed stora mängder utsläppsintensiv mineralgödsel.
– Vi ser ett snabbt växande intresse för biogas i samhället, inte minst inom industrin som på allvar börjar ställa om med hjälp av biogas. Det visar att biogasanvändningen kan öka snabbt i Sverige och att användningsmålet på 15 terawattimmar till 2030, som vi sätter upp i vårt förslag på nationell biogasstrategi, är fullt realiserbart. Men för att nå dit krävs en rad åtgärder som undanröjer hinder, samt stimulerar produktion och efterfrågan, säger Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige.
– Vi hoppas att den efterlängtade biogasutredningen som precis har kommit igång leder till långsiktigt stabila villkor som värderar biogasens alla miljö- och samhällsnyttor. Biogasproduktion är cirkulär ekonomi i sin bästa form och skapar stora värden i samhället, fortsätter Maria Malmkvist.
Prispress från importerad subventionerad biogas
– Det är glädjande att biogasproduktionen vid svenska reningsverk ökar med 6 procent. Tyvärr sjunker andelen biogas från reningsverk som uppgraderas till fordonsgas under 2017. Det beror på avsättningssvårigheter till följd av prispress från importerad subventionerad biogas. Regeringens biogasstöd måste förlängas, och breddas till att omfatta uppgraderad biogas från reningsverken. Annars finns det en risk att biogasen facklas bort i stället för att ersätta fossila drivmedel, säger Ulf Thysell, tillförordnad vd, Svenskt Vatten.
– Vi ser en svag ökning av biogasproduktionen från gödsel, men det är fortfarande bara omkring 3 procent av all gödsel som rötas till biogas. Här finns en stor och outnyttjad potential. Genom att röta gödsel blir klimatnyttan dubbel eftersom metanutsläppet från gödselhanteringen minskar. Biogasen kan ersätta fossila bränslen och rötresten blir ett utmärkt biogödsel. Ur ett livscykelperspektiv så är det till och med bättre att köra en gasbil på biogas från gödsel än att välja en elbil, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.
Ökad produktion av biogas är en ren vinst
– Biogasproduktionen har potential att öka snabbt med rätt förutsättningar. En ökad svensk produktion skulle vara en ren vinst för miljön och för samhället. Trots en ökad medvetenhet om biogasens många samhällsnyttor och ökat intresse från användarna lyfter inte biogasproduktionen i Sverige. Det beror på en tuff konkurrenssituation med dubbelsubventionerad, importerad biogas, tillsammans med avsaknad av långsiktigt stabila villkor. Det är viktigt att den svenska biogasen är konkurrenskraftig, inte minst med tanke på de nya kraven om obligatorisk matavfallsinsamling som införs från och med 2021, säger Weine Wiqvist, vd, Avfall Sverige.